Confused
Jag tynar bort. De är inte mycket kvar utan mig. Det värsta är att jag inte ser det, förutom ibland och biland täcker jag hela spegeln. Det finns inget stopp på det här, jag kommer vara skin och ben till semestern. Det som skrämme mig är att jag inte vet hur jag känner. ÄR det bra eller är det dåligt? JAG VET INTE!
Kommentarer
Trackback
